Om KOL

KOL är en sjukdom som framförallt drabbar lungorna men som kan yttra sig på flera olika sätt. Det är en vanlig sjukdom som 8-10 procent av befolkningen över 40 år i Sverige uppskattas ha. Nästan 3000 personer i Sverige dör av KOL årligen. Men de flesta som har KOL har lindriga symtom och många vet inte ens om att de har sjukdomen. Oftast uppstår sjukdomen på grund av att lungorna under lång tid utsatts för skadliga ämnen, vanligen tobaksrök men även vedeldning, byggdamm, luftföroreningar och svåra upprepade infektioner i barndomen kan öka risken för att utveckla KOL.

Skador på lungorna gör det svårare att ta upp syre eftersom lungblåsorna förstörs och det blir också svårare för luften att flöda genom lungorna då luftrören blir inflammerade.

De tidigaste symtomen är hosta, slem och andnöd. Eftersom andningen är viktigt för hela kroppen så påverkar sjukdomen gradvis hela kroppen.

Sjukdomen går att förebygga, och med livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling kan symtom och prognos förbättras.

Sjukdomen kommer smygande och påverkar lungorna och luftvägarna så att man blir mer andfådd. Eftersom sjukdomen utvecklas långsamt, över flera år, är det lätt att tänka att andfåddheten beror på att man blir äldre och får sämre kondition. Man vänjer sig vid symtomen och anpassar kanske också sitt liv efter sämre ork, vilket bidrar till sämre kondition. Det bidrar förmodligen till att många har KOL utan att veta om det.

Andfåddhet, trötthet, slemhosta och många förkylningar är tidiga symtom som också skulle kunna ha andra förklaringar. Med tiden blir besvären mer och mer påtagliga och andningen kräver mer och mer jobb. Man kan också uppleva akuta förvärringsperioder (kallas exacerbationer på fackspråk). Det är viktigt att du lär känna din sjukdom, så att du kan skilja på vad som är en akut försämring och vad som är en långsamt fortskridande förändring, eftersom de två situationerna förmodligen kräver olika åtgärder från din läkare.

Svårt att andas ut
Trånga och stela luftvägar gör det framför allt svårare att andas ut och tömma lungorna på luft. Syrefattig luft blir då kvar i lungorna och gör att nästa andetag inte når hela lungan. Detta kallas för air trapping och bidrar till dålig syresättning.

Ytlig andning
Det är tyngre för en person med KOL att ta djupa andetag, därför börjar man snabbt öka takten på andningen vid ansträngning, vilket gör det svårare att tillgodogöra sig syret.

Andnöd/lufthunger
Känslan av att inte få tillräckligt med luft är förknippat med starkt obehag och det är vanligt att man därför undviker att bli andfådd. Det kan upplevas som att det är trångt i luftvägarna, att det krävs muskelkraft att andas och att man inte får tillräckligt mycket luft. Vid svårare KOL kan man ha andnöd även i vila.

TIPS för att minska andnöd

Pysadning

Pysandning (sluten läppandning) gör andningsarbetet mer effektivt och hjälper dig att kontrollera din andning när du upplever andnöd.

Gör så här:
Andas in genom näsan och andas ut genom nästan slutna läppar för att skapa lite motstånd i utandningen. Andas med den nedre delen av bröstkorgen och magen.

Motståndsandning
Utandning genom ett hjälpmedel, till exempel en PEP-pipa, som ger motstånd kan göra andningen djupare och mer effektiv. Om du har besvär med slem kan motståndsandningen tillsammans med hostteknik göra det lättare att få upp slemmet.

Huffing
Huffing är en slags hostning som är mindre ansträngande och ger mindre risk för urinläckage än vanlig hosta. Det är ett sätt att bli av med slem.

Gör så här:
1. Andas in ett djupt andetag.
2. Gör en kraftig utandningsstöt med öppen mun som om du skulle göra imma på en spegel.
3. Upprepa några gånger med mindre mängd luft kvar i lungan.
4. När slemmet kommit en bit på väg upp, hosta eller harkla upp det och spotta sedan ut det.

Här finns tips på hur man kan minska andnöd (samt flera andra bra tips som kan underlätta i vardagen): www.1177.se

Lungorna påverkas kanske tydligast av sjukdomen, men KOL påverkar hela kroppen. Man kan i blodprov se onormalt mycket celler som är aktiva vid inflammation, vilket tyder på inflammation i hela kroppen. Det är vanligt att man har både KOL och andra sjukdomar.

Muskler

Muskelstyrkan minskar och uthålligheten försämras. Det märks framför allt på benmusklerna men även i armarna. Andningsmusklerna får arbeta hårdare och anpassar sig till en högre belastning, men blir då sämre på att klara av att anpassa sig vid fysisk aktivitet. Att vara fysiskt aktiv hjälper dig behålla muskelstyrka och uthållighet.

Undernäring

Andningen kräver mer energi för den som lever med KOL, och det kan vara besvärligt att äta. Om du går ner i vikt är det en varningssignal. Oftast beror viktnedgången på att muskelmassan blivit mindre. Du kan få hjälp av en dietist för att lära dig vad och hur du ska äta för att behålla vikten och kan få hjälp med näringstillskott. Fråga din läkare eller sköterska hur du kommer i kontakt med en dietist.

Nedsatt livskvalitet

Det finns ett samband mellan andnöd och ångest, depression och nedsatt livskvalitet, men exakt varför eller hur det hänger ihop är inte känt. Många med svår KOL isolerar sig och blir också mer stillasittande.

Ångest och nedstämdhet

Risken för ångest och nedstämdhet är större för de som har mycket andnöd, men det verkar också som att man upplever andnöden som värre om man lider av ångest och nedstämdhet.

Hjärt-kärlsjukdom

Den som har KOL drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdom men orsaken är inte helt känd.

Fyra stadier

Sjukdomen delas in i fyra svårighetsgrader beroende på stor lungvolym man har kvar. Två personer i samma stadium kan ha olika mycket symtom och olika stor risk för att bli sämre i sin sjukdom. Därför delar man också in KOL i klasserna A (få symtom), B (fler symtom) och E (Exacerbationsbenägna, det vill säga om man har minst 2 försämringsperioder under ett år). Indelningen påverkar också vilken behandling som är mest lämplig.