Behandling

Ta makten över ditt mående

Lär dig mer om sjukdomen och hur du ska göra för att må bättre. Se till att du får en individuell behandlingsplan så att du vet vad du behöver göra för att hålla dig frisk och vad du ska göra ifall du börjar bli sämre.

Rökstopp

Om du röker är det bästa du kan göra för din hälsa att sluta röka eftersom rökningen skyndar på försämringen. Tobak innehåller nikotin som är extremt beroendeframkallande så det är inte konstigt om det är svårt att sluta. Man kan behöva sluta flera gånger innan man lyckas. Du kan få hjälp och stöd från din vårdcentral eller apotek. Du kan också kika på dessa hemsidor:

www.1177.se/hjalp-att-sluta-roka/

www.slutarokalinjen.se

Fysisk aktivitet

Med träning eller fysisk aktivitet kan man minska andfåddhet, förbättra fysisk kapacitet och få bättre livskvalitet. Många med KOL är fysiskt inaktiva men skulle må bättre och leva längre genom att bara genom att röra sig mer. Du kan få hjälp av en sjukgymnast för att komma igång och hitta (och anpassa) träningsform utifrån ditt nuläge.

Utred luftvägsbesvär

Om du misstänker att du har KOL så är det bra att få diagnosen så tidigt som möjligt för att förebygga försämring i framtiden. Även om de flesta med sjukdomen har rökt så kan andra orsaker bidra. Ärftliga riskfaktorer, skadliga luftpartiklar (t ex i arbetsmiljön), svår astma eller att vara för tidigt född kan också öka risken för KOL. Luftvägsbesvär kan också vara tecken på till exempel astma och hjärtsvikt som kräver (annan) behandling.

Undvik infektioner

Undvik att vara nära personer som är förkylda och se till att vara vaccinerad mot lunginflammation (pneumokocker), säsongsinfluensa och covid.

Fysisk aktivitet förtjänar ett eget kapitel eftersom det har så många positiva effekter och är säkert att utföra. Fysisk aktivitet minskar ångest och depression. Om du är fysiskt aktiv är det mindre risk för att du läggs in på sjukhus eller tappar fysisk kapacitet vid försämringstillstånd. Både konditionsträning, som minskar andfåddhet, och styrketräning är bra att göra vid KOL. Det gör att lungorna kan utnyttjas mer effektivt, vilket ökar den fysiska kapaciteten trots att lungfunktionen är densamma.
Den bästa träningen är den som blir av, så hitta en nivå som du kan hålla fast vid.

Konditionsträning

Alla vuxna bör träna måttligt intensivt i 150 minuter varje vecka (2,5 timme), eller 75 minuter i hög intensitet. Sikta gärna på att ha 3-5 konditionspass i veckan om minst en halvtimme. Kom ihåg att även om du inte kommer upp i den träningsmängden så är varje minut du får till bättre än att vara inaktiv. Aktiviteter som förbättrar konditionen kan vara promenader, cykling, vattengympa, simning, rodd eller trappträning. Tips! Om du cyklar på motionscykel och får jobbigt med andfåddheten kan du cykla med ett ben i taget (t ex 15 minuter med höger och 15 minuter med vänster), vilket kräver mindre syre än att jobba med båda benen samtidigt. Att ta ett ben i taget ger bättre uthållighet.

Styrketräning

Det är vanligt att man tappar muskelstyrka i armar och främst ben vid KOL eftersom sjukdomen ändrar ämnesomsättning och muskelstrukturen. Att stärka musklerna hjälper din förmåga att klara av dina dagliga aktiviteter.
En fysioterapeut kan hjälpa dig med tips på anpassat träningsprogram som passar vid KOL och som du kan göra hemma. Det är lagom att träna 2-3 gånger i veckan.

Balansövningar

Det är vanligt med sämre balans vid KOL. Det gör att risken att falla blir större jämfört med friska jämnåriga. Det går att förbättra balansen genom träning som är lagom svår. Övningen måste vara lite utmanande för balansen men inte så svår att man trillar och slår sig.

Utvärdering av fysisk kapacitet

Ett vanligt test för att utvärdera den fysiska kapaciteten heter sex minuters gångtest. Det genomförs inomhus och går ut på att man ska gå så långt man kan på sex minuter. Man får pausa och hämta andan om man behöver. Under tiden övervakas blodets syresättning, pulsen och andningen. Om man bara klarar en kort sträcka är det ett tecken på att man har stor risk för försämring i sjukdomen.

Det finns inga läkemedel som kan bota KOL, men de kan både minska besvären och minska risken för förvärring av sjukdomen. I förlängningen bidrar det till att minska risken för förtidig död. Läkemedel ska också kombineras med andra åtgärder, såsom rökstopp, fysisk aktivitet och näring för att behålla hälsan. Det är viktigt att du tar de läkemedel din läkare har förskrivit. Även om du inte märker en omedelbar effekt så kan effekten komma på längre sikt, i form av exempelvis minskad risk för försämringsepisoder.

Läkemedel som ska andas in (inhalationsläkemedel)

En inhalator är ett hjälpmedel som du andas in läkemedel ifrån. Det finns många olika typer av inhalatorer och det är viktigt att man lär sig rätt teknik för sin eller sina inhalatorer för att få bästa möjliga effekt. Du kan få hjälp från din vårdcentral eller ditt apotek för att kontrollera tekniken, samt prova ut vilken typ av inhalator som passar just dig bäst. Korrekt inhalationsteknik är avgörande för att du får i dig medicinen på rätt sätt.

Luftrörsvidgande

För den som har symtom på KOL är det första steget att använda inhalationsläkemedel som vidgar luftrören. Det ger en lokal effekt i lungorna som kan märkas ganska snabbt (mellan 5 minuter till en timme). Luftrörsvidgande läkemedel tas oftast via en inhalator och hjälper luftrören att slappna av och vidgas. Då blir det lättare att andas. Vid underhållsbehandling av KOL används oftast långtidsverkande medel där effekten håller halva eller hela dygnet. Det finns flera typer av luftrörsvidgande medel som verkar på lite olika sätt. Ofta kombineras olika luftrörsvidgande läkemedel för bästa effekt.

Läkemedel mot inflammation

Kortisoner

är en grupp läkemedel som minskar inflammation i lungorna. De kan tas tillsammans med läkemedel som vidgar luftrören. Vid hög risk för att få försämringsperioder kan inhalationsläkemedel som innehåller kortison användas som basbehandling för att förebygga försämring.

Vid en försämringsperiod kan det behövas en kortare period med kortison i tablettform för att dämpa inflammationen. Det gör att försämringsperioden blir kortare. Kortison i tablettform påverkar hela kroppen mer än inhalerat kortison och kan därför bara ges under kortare perioder för att inte ge svåra biverkningar.

Annat antiinflammatoriskt medel

Vid svår KOL som trots behandling har upprepade försämringsperioder kan ytterligare läkemedel som minskar inflammationen i lungorna läggas till.

Antibiotika

Vid försämringsepisoder kan antibiotika i tablettform behövas.

Syrgas

Om du har svårt att få tillräckligt med syre så att du ständigt har syrebrist kan du behöva syrgas, antingen tillfälligt på sjukhus, eller att du får ha med dig syrgas hem.